[2021-10-29] I vilket Erik och Jesper försöker nyansera och ändra perspekitiv på den kritik som riktas mot kommunikatörerna på universitet. Framför allt diskuteras frågan om vad som är kärnverksamhet.

Lyssna direkt:

Ladda ner avsnitt som mp3

AVSNITTETS LÄNKAR
Erik hänvisar tillbaka till avsnitten 506. Universitetskommunikatören. 478. Effektivisering. 318. Byråkratins konsekvenser och 305. Akademins överkyrkor. Följ Erik och Jesper på Twitter och använd gärna hashtaggen #Mediespanarna eller fältet nedan för att kommentera avsnittet.

3 reaktioner på “#508. Kärnverksamheten

  1. Bra avsnitt! En anekdotisk erfarenhet angående hur marknadsföring inte är det som lockar studenter: Jag undervisar i ett så kallat ”litet” ämne, närmare bestämt ett språk som egentligen är ganska stort och som talas i ett jättestort land österut. Vi (alla lärosäten som har samma ämne) får många ansökningar när ekonomin i landet går bra, men nu har ekonomin gått dåligt i snart tio år och antalet studenter är följaktligen riktigt lågt. Vilken reklamkampanj skulle kunna ändra på denna tendens?

  2. Intressant spaning kring kärnverksamhetheten, som jag dock vill ge ännu en infallsvinkel.
    När jag läste mina första kurser på Umeå universitet i slutet av 1970-talet var institutionerna många – och betydligt mindre än idag. Som exempel fanns separata institutioner för engelska, tyska och franska i stället för en stor enhet för språkstudier.

    Bortsett från en central enhet för antagning administrerades det mesta lokalt, av institutionens anställda. Dessa ekonomer, sekretare m.fl fikade, lunchade och umgicks med lärare och forskare, som alla delade med sig av sina ”problem” och upplevelser. Så mycket ytterligare kommunikation behövdes sällan.

    Idag är institutioner långt färre, men mycket större, och åtskilliga funktioner har centraliserats till fakulteter eller ledningens elfenbenstorn. Ekonomer, personalvetare/HR-människor, IT-stöd m.fl – och kommunikatörer – har sina egna enheter som inte har daglig – om ens någon? – kontakt med kärnverksamheten. De nästintill vattentäta skotten mellan olika funktioner göder okunskap om varandra, vilket man försöker åtgärda med hjälp av kommunikation.

    Lägg till det att centraliseringen och stordriften kräver allt mer av styrdokument, och det finns mycket att göra för kommunikatörer …

    1. Jag håller helt med. Dels utifrån det jag säger i podden: många ”byråkratiska uttryck” och behov som dykt upp de senaste åren är symtom på ledningsproblem. Inte att en enskild yrkeskår medvetet håller på med diabolisk misskötsel.
      Dels också för att det jag tycker är mest problematisk med alla (i vårt fall) uppsatta akademiker som alltid urskillningslöst attackerar olika tjänstepersoner eller ”administrationen” i största allmänhet, när de i stället borde dra den slutsatsen som du gör och försöka påverka organisationens sammansättning och styrstrukturer.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *