Vi noterar att tio kollegor till Martin Kragh har skrivit ett inlägg i Upsala Nya Tidning.
Det är viktigt att ge stöd till en kollega som är utsatt. Inte minst om det rör sig om hot. Särskilt viktigt är det i vad som verkar vara ett allt hårdare klimat för forskare.
Vi noterar dock att författarna Kragh och Åsberg fortfarande inte har bemött den kritik vi lyfte fram mot deras forskningsartikel i Journal of Strategic Studies. (I avsnitt 262 och 263 av Mediespanarna går det att lyssna på våra resonemang och vår kritik av artikeln).
Det är med viss förvåning som vi ser att de tio kollegorna inte heller berör de vetenskapliga problemen som kännetecknar artikeln. I stället hävdar debattörerna, samtliga forskare vid Centrum för Rysslandsstudier, att “Kragh och Åsberg stöder sig på tidigare forskning som går långt tillbaka och bygger därmed vidare, vilket är ett centralt kriterium på vetenskap.”
Eftersom de tio forskarna går i god för studiens vetenskaplighet, så hoppas vi att de kan besvara följande frågor, som författarna Kragh och Åsberg fortfarande inte har adresserat.
- Vilka definitioner användes för att särskilja de teman som de drygt 4 000 artiklarna från Sputnik delades in i, i första delen av studien?
- Kan ni definiera metoden “deskriptiv analys” och hur den appliceras på andra delen av studien eftersom det inte klargörs i artikeln?
- På vilket sätt belägger studien, med hjälp av trovärdiga och kritiskt granskade källor, att de svenska aktörer som utpekas, spridit rysk desinformation?
- Ni skriver i debattartikeln att “Andra kan därefter bygga vidare på vad [författarna] skriver, ifrågasätta, pröva med andra metoder, lägga till nya källor.” Ni använder också begreppet “öppna källor”. Ska det förhållningssättet till källor tolkas som att en vetenskaplig publikation inte behöver redovisa vilken empiri som den bygger på, eller att hävda att dessa kommer i efterhand?
- Hur belägger studien att avsändare av desinformation och falsarier de facto kommer från ryska staten och inte från andra aktörer, som till exempel provokatörer eller enskilda troll?
- Varför saknar artikeln en källkritisk diskussion som belyser metodens begränsningar?
- Var ni med och granskade artikelmanuset innan det skickades in till Journal of Stratetic Studies? Vilka synpunkter fick utkastet på seminariet och hur bedömer ni att eventuell kritik har åtgärdats i den slutgiltiga publiceringen?
I tider som dessa har det är det viktigare än någonsin att vi inom det vetenskapliga samhället inte hänfaller till slarv, otydligheter och insinuationer. Vad är det annars som skiljer oss från de som sprider desinformation?
Erik och Jesper
Högst relevanta och konkreta frågor. Av över 40 forskare på UCRS är det inte en enda som har med ordet ”information” i sin forskningsspecialitet. En forskare listar ”rysk massmedia” som forskningsspecialitet, inte M Kragh. Kraghs arbete handlar om ekonomisk historia, inte strategisk information. Det finns ingen information om artikeln ifråga under vare sig centrumets publikationslista eller seminarier. Av 124 listade aktuella artiklar (från 2010 och framåt) innehåller fyra ordet ”information” i sin rubrik med andra författare än Kragh. Jag lämnar det osagt om en presentation gjordes våren 2016. Då finns inga seminarier listade alls.
Föreslår att ni försöker få in ert inlägg i UNT, där ju forskarna från UCRS har skrivit. Jag har verkligen saknat en seriös diskussion från forskarsamhället av er ambitiösa (om än lite för långa, enligt mitt tycke) blogg med genomgång av artikeln i The Journal of SS. Otroligt viktig med tanke på hur media som DN kopplade artikeln till behov av ökad militär upprustning (om jag minns rätt) – en fråga som sannerligen kan diskuteras.