[2017-01-16] I vilket Erik och Jesper diskuterar efterspelet från förra avsnittet om desinformationsartikeln, samt drar tydliga gränser mellan journalistik och forskning.

RÄTTELSER:

  1. Jesper säger vid ett antal tillfällen att artikeln är tillbakadragen. Det stämmer inte. Den är tillgänglig.  Denna text på ui.se har också publicerats.
  2. I intervjun med Johan Cedersjö anger Martin Kragh att ”Det är ett separat journalistiskt gräv som den här redaktionen kommer stå för. Men de kommer basera det på liknande öppna källor som jag tror att jag har.” I Expressen anges sedan att ”Karin Olsson granskar underlaget till studien”, vilket innebär att vi i avsnittet diskuterade detta utifrån felaktiga premisser.
Högt tonläge, missförstånd och fel vetenskaplig kompetens. Ur artikel från Journalisten.se

Ladda ner som mp3
Prenumerera via iTunes
Prenumerera i annat program (RSS).

Lyssna direkt:

Följ oss på Facebook.

AVSNITTETS LÄNKAR
Medierna i P1: Propagandabråk i medierna och korvfest i Krokom. Mediespanarnas avsnitt med Johan Cedersjö. Kragh: Om Svenska Freds och Natofrågan – ett förtydligande. Följ Erik och Jesper på Twitter och använd gärna hashtaggen #Mediespanarna för att kommentera avsnittet.

Uppdatering: Avsnittet spelades in innan artikeln på bilden ovan publicerades på Journalisten.se. Jesper har därefter besvarat artikeln. 18 januari publicerade denna text på ui.se

AVSNITTET I MEDIERNA
Aftonbladet: Ett haveri, Expressen – Åsa Linderborg: Olsson är direkt fientlig mot fri journalistik.

6 reaktioner på “#263. Mer desinformation

  1. Det här var en väldig bra form av peer-review, och i det aktuella fallet klart bättre än den traditionella formen som forskningstidskrifter själva står för, en seriös, men icke planlagd opponering i två akter. Jag önskar att fler forskare gjorde det och att det gjordes det över akademiska gränser med generell metodkritik som ledstjärna, men samma allvar, engagemang och glimt i mungiporna.

  2. Hela utgångspunkten för artikeln har en icke-vetenskaplig utgångspunkt. Kragh anger att syftet var att visa på en koppling mellan Ryssland och narrativ i svenska media. Detta uttalande indikerar att man redan är övertygad och förutsätter att en sådan koppling finns. Utgångspunkten borde istället vara att undersöka om en sådan koppling existerar. Då ska forskaren falsifiera nollhypotesen, dvs i detta fall visa att utsagan ”det förekommer ingen koppling mellan Ryssland och narrativ i svenska media” ej gäller.
    Hela utgångspunkten verkar alltså vara tesdriven och inte förutsättningslös.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *